Dec 072012
 

Intervjun är i dagarna publicerad i Attac Sveriges medlemstidning Alt #18-19

Hallå, Sara Granér

”All I want for christmas is planekonomi” släpptes nyligen, hur kommer det sig att du har valt att arbeta med ekonomi som tema?

”All I Want for Christmas är ett seriealbum fullt av värme och humor, men också en glödande vrede mot ett samhälle där vi allt mer tappat förmågan att ta hand om varandra.”

- Jag gillar att blanda struktur- och individnivå. Blanda ihop nivåerna, vända på dem och hitta det komiska. Att jobba med hela det ekonomiska systemet är ett grandiost grepp, och det tycker jag är rätt kul.

- Det skrivs och hörs mycket om finanskrisen och ekonomin. Jag gick en studiecirkel kring David Harveys bok ”Kapitalets gåta och kapitalismens kriser”, som har ett utifrån-rymdenperspektiv på hela världen och kapitalismens mekanismer. Jag tror inte att det märks i boken, men det angreppssättet inspirerar och passar mig väldigt bra.

- Planekonomi har jag och några kompisar skämtat om väldigt länge. Det kan vara vardagliga fantasier, man kanske går inne på Åhléns, tittar på en grej och tänker ”Nej, den här går bort, det hade aldrig funkat i planekonomin”. Vi hittar på ett parallellt idealsamhälle. Det är något humoristiskt med den här termen, det är överhuvudtaget ingen som pratar om planekonomi.

Hur upplever du reaktionerna på boken?

- Jag har blivit ganska förvånad, jag trodde att det här skulle vara att gå lite väl långt. Men så har det inte mottagits. Jag har fått bra recensioner och den har sålt jättebra, den kanske blir årets julklapp.

- Jag upplever att det finns ett uppdämt behov. Satirens uppgift är att häckla och granska makten, och boken handlar rätt mycket om Alliansen. Nu har de haft den politiska makten så länge att det blir motiverat. Det här är egentligen också den vanliga journalistkårens uppgift, men de har kanske inte skött den uppgiften som man kan önska.

- Det finns också en massa politiska frågor som inte får plats i det vanliga politiska samtalet, då får debatten föras genom kulturen. Kanske är det också därför det funkar så bra för oss som gör politisk teater, satir eller musik just nu. Om den vanliga politiska debatten kunde skärpa till sig skulle behovet kanske inte vara lika stort.

Du är också en del av serieskapargruppen Dotterbolaget, hur ser du på utvecklingen för Dotterbolaget?

- Något som är väldigt kul är att det har spritt sig så mycket runt om i Sverige. Gruppen startade i Malmö men Dotterbolaget finns idag i Göteborg, Stockholm, Umeå och Gästrikland. Det är lite i sin linda hur sammankopplingen ska se ut, grupperna är frikopplade men vi har samarbeten på olika sätt.

- Jag tycker det är roligt att vara med i sammanhang som inte handlar om min karriär utan är något kollektivt. Det finns starka påbud om att det som konstnär ska handla om att hitta sin egen stil, sitt unika uttryck. Dotterbolaget är väldigt bra som forum för att koppla ihop politisk aktivism och serier. Vi har haft en massa samarbeten med olika grupper och organisationer.

Helgen 3-4 november genomförs Feministiskt Forum i Malmö, och du ingår i arrangörsgruppen. Finns det några höjdpunkter du ser fram emot?

- Jag skulle gärna gå på seminariet om arbetskritik med bland andra Roland Paulsen, Samira Ariadad och Cecilia Höglund. Interfem som är en antirasistisk och feministisk tankesmedja ska starta upp i Malmö så de kommer och håller pass, det tycker jag också låter kul.

Text & foto: August Nilsson

= = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = = =

Intervjun är nyligen publicerad i Attac Sveriges medlemstidning Alt #18-19

Attac är en fransk förkortning som på svenska betyder ”Föreningen för beskattning av finansiella transaktioner för medborgarnas bästa”. Läs mer om Attac Sverige på attac.se. Bli medlem inför 2013!

Comment closed